Aga

Kom att tänka på en sak. Om man ställer någon frågan: är du mot kroppslig bestraffning av barn? Svaret skulle hos dom flesta moraliskt mogna människor bli ja. Om man ställer samma människor svaret: Skulle du ingripa för att hindra att ett barn blir smiskat om du såg det?

Undra hur många som skulle ändra svaret till ett nej?

Är tyvärr rädd att alltför många anser att hur dom uppfostrar sitt barn minsann är deras ensak och inget något annan ska blanda sig i? Men visst är det varje människas plikt att skydda ett barn mot ett sådant övergrepp! Men vart går gränsen?

Att misshandla sitt barn blå och blodig?
Att smiska ungen?
Att skrika åt ungen?
Att hota med bestraffning om barnet inte gör som man säger?

Spelar det någon roll vad ungen har gjort?

Ok, nu har du definierat din moraliska mognad gällande detta, då kommer vi till jämförelserna!

Att misshandla sitt barn blodig måste jämföras med alla fall då man fysiskt skadar sitt barn, det är alltså jämförbart med alla former av omskärelse av både pojkar och flickor.

Om du tillhör dom som anser att det är godtagbart av religösa skäl vill jag avkräva en sak.. Skär av dig själv en kroppsdel istället!

Att skrika åt ett barn är inte ett effektivt sätt att få dom att göra som man vill, det är istället ett sätt att skrämma barnen. Rädda barn blir otrygga barn. Så om vi kommer fram till att barn blir otrygga av skrik och att det är fel att göra barn otrygga, hur kan vi då placera barn i någon miljö där skräck predikas? Här har också religionerna sina exempel, genom att predika olika versioner av helveten dit man kommer om man är ond.

Att sätta sitt barn i en religiös friskola anser jag vara att inbjuda till psykisk terror och inte bara det, även i många fall till fysisk terror. T.ex. som har visats vara fallet på islamistiska friskolor på tv under förra året.

Det sista exemplet, att hota med bestraffning, är vad jag anser att all religion gör. Från hinduismens återfödslo-hierarki till kristendomens skärseld. Att ha med det som ett inslag i något barns uppväxt är att utsätta dom för något dom inte är mogna att hantera.

Att uppfostra någon som inte är mogen att själv fatta beslutet att bli religiös i en religion är inte bra. Prata gärna om olika livsåskådningar, men prata inte om dom i termer av rätt och fel. Prata om att det finns olika, icke-kompatibla, sätt att se på världen. Svara på dom frågor barnen har när dom ställer dom men lås inte barnet till den syn du håller, tala om att det finns människor som tror att man har evigt liv, att det finns dom som tror att vi bara har det här livet och att det finns dom som tror att livet är rekursivt tills man når perfektion.

Låt barnet framförallt ta del av den fantastiska värld med dess mångfald vi lever i av olika kulturella traditioner!

Annonser
Explore posts in the same categories: Uncategorized

2 kommentarer på “Aga”

  1. Märtagreta Says:

    Något som jag mår jäkligt dåligt av är när föräldrar som råkar ut för något väldigt vanligt, barnet får ett utbrott på affären eller annan allmän plats. De flesta reagerar med att bli lätt, eller mindre lätt, hysteriskt, dvs sänker sig till barnets nivå. När sånt händer tar jag lugnt och bestämt ändå, ut barnet i bilen, eller från platsen, men först avslutar jag det jag håller på med, t ex handlar. Att ställa till en scen med sitt barn kommer man ingen vart med.
    Jag håller dig på samtliga punkter. Barn blir arga och ”omöjliga”, det hör till. Kan inte vuxna agera vuxet i såna situationer, dvs inte skrika tillbaka så…
    SEN kommer alla föräldrar till den där stunden någon gång när orken inte finns, och man kanske skriker, men då kan man faktiskt be om ursäkt. Jag har tappat humöret, men inte gått över gränsen, men då får jag be mitt barn om ursäkt, för även jag har dåliga stunder.
    Att tvinga på barnen sin tro, det kan vara allt från att ge barnen vegetarisk kost till religiös tro. Barn upptäcker världen, smaker, känslor och måste få skapa sig en egen bild av livet.

  2. berinder Says:

    Visst tappar man humöret ibland, det måste vara acceptabelt om man klarar av att hantera det och framförallt klarar av att be om ursäkt.

    Mmm, att låta någon upptäcka den fantastiska värld vi lever i utan att låsa dom till en beskrivning från början. Att inte lära dom vad dom ska tänka utan hur dom ska tänka..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: