Hur kan alla vara så överens?

När det kommer till FRA-lagen så är dom svenska ungdomsförbunden, från den yttersta vänstern till den yttersta högern överens. Det mest fascinerande med hela debatten är att högern kallar förslaget för stalinistiskt och vänstern kallar det fascistist.

Det krävs ingen djupare analys för att se att något är oerhört fel med denna bild, men vart finns då sanningen och varför upprör detta samtliga ungdomspolitiker idag.

Ungdomsförbunden har en lång historia av att vara mer radikala än sina moderpartier, det är alltid ungdomarna som hårdast driver dom mest ideologiskt knutna frågorna och ser minst kompromissvilja. Detta har visat sig gång efter gång. Det är tom så att detta ses som bra, eller iaf inte dåligt:

Ungdomsförbunden har en annan uppgift än vad moderpartierna har.

Ungdomsförbunden skall locka med ideologiska tankar och partierna skall vara jordnära och ta hand om det konkreta. En slutsats av detta måste bli att samtliga ideologier har problem med övervakning av medborgare, då detta är något samtliga ungdomsförbund, ideologiförsvararna, har vänt sig mot.

Denna konkretisering av politiken och behovet av kompromisser som verkar styra i riksdagen, där ideologi och värderingar inte längre spelar roll. Denna institution som åsidosätter personliga åsikter för att inte fälla en regering leder dessutom till problem för ungdomsförbunden vars medelmmar är starka ideologiskt drivna individer. Vi riskerar att förlora än mer i nyrekryteringen till den arena där politiken bestäms: partiförhandlingarna. Med FRA-lagens negativa effekt på nyrekryteringen riskerar vi, paradoxalt nog, att få kvar precis dom människor som fattat detta hemska beslut. För att dom som skulle kunna ersätta dom tappar luften att jobba politiskt.

I Sverige är vi vana att bara se politiken i en höger vänster-skala. Detta är en ickefungerande modell för att beskriva varför det ser ut som det gör, då vänsterns ungdomsförbund ligger mer åt vänster än sina partier och högerns ungdomsförbund ligger längre åt höger. Alltså är inte detta en fråga som handlar om höger eller vänster, utan vi har något annat vi måste ta hänsyn till.

Jag tror att den tvågradiga skalan som används på politicalcompass.org bättre kan förklara det hela. Här ligger vänster höger-skalan som vi är vana vid, men till den komme en Auktoritär Frihets-skala och det är här vi kan urskilja vad FRA-frågan handlar om egentligen. FRA-frågan ligger högt upp på den auktoritära delen av skalan, där vi hittar bland andra Stalin och Hitler medans ungdomsförbunden genomgående ligger relativt långt ner mot frihetsdelen av skalan tillsammans med Nelson Mandela, Gandhi och Friedman.

Jag finner det oerhört lovande att ingrepp på rättsstaten som driver Sverige mot ett fascistiskt samhälle möter ett sådant brett motstånd som det har gjort.

Om du har möjligheten, åk till stockholm och demonstrera den 16 September när riksdagens nickedockor går till jobbet efter semestern! Låt dom få veta att motståndet mot dom inte kommer att dö så länge lagen finns kvar!

Advertisements
Explore posts in the same categories: fra

2 kommentarer på “Hur kan alla vara så överens?”

  1. Peter Says:

    Jag hamnade strax bredvid Gandhi.
    Hmm…

  2. Josef Boberg Says:

    Hmmm… – ”Gott” tänkt och skrivet, verkligen…

    Folkstyre börjar ju bli åt hållet utopi i mitt kära fosterland Sverige, tyvärr tyvärr…

    Mer i sak om vad jag menar med FolkStyre.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: